Apeldalen 2: Till kapakens hjärta

Efter ett par veckors paus fick vi möjlighet att spela ännu ett långpass. Detta möte följde vi huvudsakligen efterverkningarna av det förra spelmötets händelser. De frågeställningar som var i fokus var:

  • Hur går smugglingen till?
  • Vad händer med de tillfångatagna soldaterna? Dessa visste vi var döda sedan förra spelmötet, men vi visste ännu inte om Barakas plan att smuggla dem in i Apeldalen skulle bli av.

Det skulle visa sig att detta spelmöte blev ganska inåtvänt och utforskande, med flera långa kapakvisioner. Det blev ett passande brott ifrån det föregående spelmötet och alla dess planteringar.

Scen 1 – I Kurians kvarter

Roshan väcks mitt i natten av en soldat, som upplyser henne om att en besökare har kommit och säger att han bara vill tala med henne. Roshan följer vakten och leds till ett rum, där Narcisse väntar på henne. Han är stupfull och stinker sprit, vilket är väldigt ovanligt för en hängiven kapakätare då spriten är giftigt för möglet.

Roshan börjar fråga vad han har på hjärtat. Han är osammanhägnande men till sist lyckas Roshan få ut sanningen och han erkänner för henne att han har dräpt soldaterna och att man nu vill smuggla honom till Apeldalen. Hans samvete plågar honom: ingen vill säga åt honom att han har gjort fel, men han vet att det var fel! Han är därtill nervös om Apeldalen och vet inte om han vill dit.  Roshan lyckas övertyga honom om att stanna med Kurian och bekänna sina brott, men bara ange Adilett och hålla tyst om Barakas inblandning.

Scen 2 – I zoroastrianernas kapitelhus

Innan Barakas smugglingstur kan lämna Apeldalen blir han inbjuden till lunch av rådsledamoten Ariam. Leamoten visar sig vara del av väpnad orden inom församlingen som särskilt följer S:t Zoroaster. Han uppmanar Baraka att överväga sin trohet mot den Kapakätna, kardinalen och rådsmedlem Nishat och istället tänka långsiktigt: vilket Apokryfa vill han lämna till sina barn?

Baraka reagerar med bestörtning och frågar Ariam om han inte anser att den Kapakätna är Guds sändebud. Ariam svarar: ”Ingalunda”. Kort därefter avbryts lunchen och Baraka lämnar honom, skakad.

Scen 3 – I en hantverkares boning, där Adilett sovit för natten

Genom ryktesvägen har det framkommit att Kurian eftersöker Adilett. Baraka har bett Klowi söka upp Adilett och be hen att följa dem till Apeldalen, där hen kan vara i säkerhet. Adilett bjuder in Klowi, men vill inte lämna Nya Galileen. Innan de går, frågar dock Klowi försynt om det är sant vad hon har hört, att den färska kapaken gör att man tappar bort sig själv i den. Adilett nappar genast och de delar färskt mögel.

Klowis ande griper desperat tag i Adiletts och försöker lämna ifrån sig all den smärta, rädsla och förnedring hon känner sedan hon var i Kurians grepp. Adilett tar lugnt emot den och tar över Klowis känslor som sina: hennes smärta, hennes sorg och rädsla – och även hennes förtjusning i Baraka. När de vaknar är Klowi tillfreds, medan det stormar i Adilett.

Scen 4 – I smugglarnas korridor

Adilett och Klowi anländer till smugglarnas gömställe, där Baraka försöker övertyga Adilett att följa med till säkerheten i Apeldalen. Trots den tilldragelse Adilett känner till Baraka vägrar hen, då hens plats är i Nya Galileen. Baraka, som hens trogne tjänare, accepterar genast detta.

Scen 5 – I trädgården ovan bebyggelsen

Roshan har begärt en tid för att berätta om smugglingen för taxiarken. För att visa sin tacksamhet för Roshans trogna tjänst har taxiark Ifen bjudit upp henne till trädgården ovanpå Nya Galileen. Det är en serie träavsatser, upphöjda över en damm vari näckrosor, ormbunkar och fiskar lever. Ovan sig kan Roshan blicka upp mot bebyggelsen på cylinderns andra sida och genom en genomskinlig panel kan hon skåda Europa som en mörk himlakropp.

Roshan håller dock tyst om Barakas inblandning och taxiarken är missnöjd med att Roshan inte kan berätta vem som ligger bakom smugglingen av hans soldaters kroppar. Fjorton av hans understående och löjtnant Jocasta riskerar att offras till kapaken och hon kan inte komma med någonting bättre än ”Adilett”? Roshan vinner emellertid konflikten och lyckas övertyga taxiarken om att hon inte vet någonting mer. Ifen nöjer sig med det och säger att han ska introducera henne till en vän, rådsledamot Ariam, för att hon ska kunna finna smugglarna.

Scen 6 – I Kurians bas

Tvärtemot vad alla väntar sig beslutar sig Adilett för att öppet vandra in i Kurians bas, i hopp om att få tala med taxiarken. Kurians soldater är såpass överväldigade av hen och vidskepligheten inför den Kapakätnas apostel får dem att tveka inför att angripa hen. Adilett kan enkelt vandra förbi dussintals soldater in i deras kvarter, innan Roshan ställer sig i vägen för hen och illusionen om apostelns helighet bryts. En halvdussin händer infångar Adilett och tar hen till ett förhörsrum.

Scen 7 – På Apokryfas skrov

Baraka och hans smugglarvänner tar sig ut på skrovet och påbörjar sin färd till Apeldalen. De tar sig fram genom att kroka sig fast i fästen på skrovet och dra sig fram, hela tiden med risk för att tappa balansen av stationens rotation. Det väldiga Jupiter tronar framför dem och de kan se dussintals skepp lägga till i hamnarna i tvillingcylinderns kortsidor. Baraka krokar fast sig, släpper taget och flyter fritt, medan Nadia och hennes kamrater, som är ovana vid rymdens avgrund, klamrar sig fast vid skrovet överväldigade av svindel.

Den första vändan till Apeldalen lämnar de kvar de ovana, så de får vänja sig. De har lastat materialet i säckar, som de mödosamt fraktar längs med skrovet. Efter halva vägen kan de ta hjälp av en räls som byggs från Apeldalen. Väl där blir de mottagna av Elea, Barakas moster, och hens riddare, som hjälper dem med det kvarvarande. På så sätt för de över smuggelgodset utan några missöden.

Scen 8 – I ett förhörsrum

Taxiark Ifen, klädd i stridsrustning, sätter sig med Adilett i förhörsrummet. I varje hörn av rummet står en väpnad vakt. Han låter Adilett berätta om sin tro och sin övertygelse, om att Gud är kärlek och att kapaken gör oss en med denna kärlek. Trots att vakterna i rummet protesterar och anklagar Adilett för avgudadyrkan, för att förneka de sex profeterna och Guds enighet, låter Ifen hen fortsätta tala. Han debatterar emot och frågar hen hur långsiktigt hen ser: om allt skulle visa sig vara fel, om den Kapakätna inte var ett sändebud, om Apokryfa skulle gå under och miljoner dö bara för att tvingas återfödas – vad då? Kan hen vara så säker på att hen har rätt att hen riskerar detta?

Adilett sitter tyst en stund och maler dessa ord, till synes tvekande. Sedan svarar hen, utan känslorörelse: ”Då är det Guds vilja”.

Och i den stunden vet Ifen precis vilken fanatiker han har att göra med. Adilett utnyttjar detta ögonblick och ber honom att dela det heliga möglet med honom, så hen ska kunna visa upp vad hen talar om. Roshan, som har väntat utanför, stormar in i förhörsrummet och försöker förmå taxiarken att inte göra det. Det går inte att stå emot, försöker hon – men hennes ansträngningar misslyckas. I Konflikten använder sig Wilhelm av Adiletts Sanning ”Apostel” och spelar ett kort från den större arkanan. När de vänder upp korten visar Adiletts XX – Den yttersta domen. Roshans XIV – Måttlighet förlorar och taxiarken äter kapaken tillsammans med Adilett.

Scen 9 – I en kapakvision

Adilett leder taxiark Ifen in i en lång kapakdröm, såpass att den behandlas som en egen scen. Hen gör sitt yttersta för att visa upp den måttlösa skönhet, kärlek och gemenskap som väntar i Apeldalen och som den Kapakätna kan låta omfamna alla människor. I extasen enas deras andar till en enda som samtidigt är två separata och ingen alls, och görs sällskap av en tredje närvaro, som famnar dem och sluter dem till sig. Kapaken berömmer Adilett för hens trogna tjänst och frågar vad hen önskar sig mest; Adilett svarar att åter få skåda den Kapakfödda.

Drömmen skingras och de står inför en vackert fräst bärstol, övervuxen av det heliga kopparmöglet och sedan ser de-

Roshan, nykter, ser hur tårar väller ner över Adiletts och Ifens kinder, hur leenden klyver deras ansikten, hur deras kroppar skälver av salighet. Hon lämnar förskräckt rummet.

-och när detta väldiga, vilket mänskliga sinnen inte räcker till för att uppfatta har lämnat deras sinnen och deras ömma själar värker av rörelser, visar Adilett upp Klowis smärta för Ifen, för att han ska se vad hans soldater har utsatt henne för. Hen ger honom allt: även de märkliga känslorna för Baraka.

Sedan är taxiarken den första som vaknar ur drömmen. Han reser sig tyst och stapplar ut från förhörsrummet. Roshan räds att han har fallit i Adiletts grepp.

Adilett sitter kvar. Hen är skakad, då hen bara ser en möjlig tolkning av visionen: att detta var den sista gången den Kapakfödda visade sig för hen och att hen aldrig mer kommer att få återse Apeldalen. Då detta var den sjätte gången hen använde Sanningen ”Apostel” ska den utvecklas efter spelmötet, på ett sätt som reflekterar denna händelse.

Scen 10 – I Apeldalen och den stora moskén

Elea leder Baraka och hans följeslagare till den stora moskén i Apeldalen. Korridorerna dit är målade i grönt, saffransgult och kopparrött och suror, hadither och aforismer tillskrivna den Kapakätna pryder väggarna. Luften är tyngre att andas och det är omöjligt att undkomma den söta röken från möglet. På torgen sitter hundratals i bön: de knäfaller och bugar simultant och reciterar sina verser i kör, som tillhörde deras stämmor en enda mun.

Till sist anländer följet vid den stora moskén; de angränsade korridorerna lyses upp av oljelampor och alla automatiska dörrar har bytts ut mot portar som öppnas för hand. För Baraka börjar det gå upp exakt vad den Kapakätna innebär. Elea öppnar porten, vars insida bär fläckar av det heliga mögel; hon tar en bit av det och teckar en ouroboros i Nadias panna, för att viga henne till profeten.

Moskén är en väldig byggnad, byggd som en marsiansk katedral med högt i tak och djupa bänkrader. Rummet lyses upp av oljelampor, vilka lämnar den i halvdunkel. Fläckar av kopparmögel växer över bänkarna och golvet. Här faller poletten till sist ner för Baraka: den Kapakätna innebär en Zon. Den är inte bara det heliga möglet, som han känt det: den är Apokryfas undergång. Är det värt det?

Med skälvande steg vandrar han ner längs mittgången, dit altaret en gång stod men det nu endast står en vackert fräst bärstol, övervuxen av det heliga kopparmöglet, som sprider sig ut från den. På dess sits vilar en mjuk klump – kanske en bit klonkött, kanske alger – täckt av kapaken. Baraka vet inte längre vad han ska tro – är det hans gud han står inför eller någonting helt annat? Hans vacklande fötter bär honom fram till tronen, där han faller på knä framför sitsen och låter sitt ansikte falla ner i mögelklumpen.

Medan han äter det heliga möglet leder Elea de andra i att arrangera de lemlästade kvarlevorna av löjtnant Jocasta och hennes soldater kring bärstolen.

Baraka upplever snart hur hans ansikte vilar i en mjuk famn och en varsam hand smeker hans hår och viskar betryggande ord till honom. I bärstolen väntar inte längre en mögelklump utan en väldig närvaro och när han blickar upp mot dess anlete blixtrar framför hans ögon vingar, eld, blod, en fruktansvärd näbb och blixtrande ljus och han skriker – han vet inte själv om det är av rädsla eller extas.

Efter en lång tid vaknar han upp med sitt huvud i ännu en famn. När han öppnar ögonen blickar han upp på sin mor, som upplyser honom att han varit i visionen i över ett dygn och att de var rädda att han aldrig skulle vakna igen. Denna vision har skakat Barakas tro i grunden – vad är egentligen den Kapakätna?

Scen 11 – I zoroastrianernas kapitelhus, igen

I vår sista scen söker Roshan upp rådsledamoten Ariam för att tala ut om sin oro för taxiark Ifen. Ariam testar hennes kunskap om Barakas smuggling genom att spela okunnig om omständigheterna. Roshan försöker till en början att undanhålla sin kunskap, vilket Ariam ser igenom. Han förklarar att han också vill omvända Baraka till en mer långsiktig religiös åskådning.

Roshan beslutar sig för att lita på Ariam och berättar om Ifens kapakvision med Adilett. Ariam tar nyheterna med ro och berättar att han känner Ifen sedan tidigare: taxiarken vann ära då han som inkvisitor infiltrerade dussintals kätterska sekter i Spindelvävsringarna och förrådde dem. Därmed ändras Roshans rädsla: kanske Ifen inte alls har förvridits av Adilett, utan visste precis vad han gav sig in i?

För säkerhets skull kommer de överens om att alliera sig och tillsammans hålla ögonen på kardinalen, taxiarken och Baraka: alla tre är personer som Roshan har god tillgång till, men hon ogärna vill stöta sig med.

Efterarbete

Adilett skulle utveckla sin Sanning ”Apostel”, då hen har använt sig av den sex gånger. När en Sanning utvecklas får spelaren välja att spetsa till antingen Sanningens innebörd eller dess Lögn. Då Adilett tolkade den avgörande visionen som att hen aldrig mer kommer att få återse Apeldalen, valde Wilhelm att byta ut Lögnen för att visa detta. Istället för att ”Förneka den Kapakföddas kärleksbudskap” är nu Lögnen ”Återvänd till Apeldalen”.

Detta spelmöte var betydligt mer vänt inåt rollpersonerna än det föregående. Vi hade många ganska långa och viktiga kapakvisioner; att vi därtill fick se Apeldalen och att den Kapakätna i någon mån visade sig bidrog till att det blev ett mystiskt spelmöte. Detta var viktigt för alla rollpersoner: Adilett kunde spela så inåtvänd och mystisk som hen är och Baraka konfronterades med motsägelserna i sin tro. För Roshans story blev det väldigt tydligt precis vad det är hon bekämpar och fruktar.

Vi besvarade de två frågor som var i fokus för spelmötet. ”Hur går smugglingen till?” fick vi besvarad i och med smugglingsscenen och vi fick därtill reda på de tillfångatagna soldaternas slutgiltiga öde: som föda åt den Kapakätna. Vi lade därtill till två ytterligare frågor, apropå det som hänt under spelmötet:

  • Hur kommer Ifen att påverkas av sina visioner?
  • Vad kommer rådet att göra mot Baraka, nu när smugglingen har uppdagats av Kurian?

Vårt nästa spelmöte blir ett ganska kort ett, där vi ska följa upp verkningarna från detta spelmöte. Taxiarkens påverkan och Adiletts framtida öde, som fånge hos Kurian står särskilt högt upp på vår lista över intressanta saker. Hur kommer Baraka att reagera på nyheterna att Adilett är fången hos Kurian? Hur kommer Roshan att förhålla sig till taxiark Ifen?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s